Hoppa till innehållet

Svenska forskare går på jakt efter nästa Northvolt

Sverige ligger i batteriforskningens frontlinje, enligt professor Kristina Edström vars forskningscenter vill lägga grunden för nästa svenska batterijätte. Men landet har tappat i industrialiseringen. ”Något vi saknar är uppskalningsprocesser”, säger hon.

Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet.
Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet.Foto: Mikael Wallerstedt

När Kristina Edström i mitten av 1990-talet forskade på batterier kunde hon få höra att det verkade ”andefattigt”.

”De såg bara själva burken. Men öppnar man finns ju en hel värld däri”, säger professorn i kemi vid Uppsala universitet.

I dag har det breda teknikslaget batterier – alltså energilagring med hjälp av kemiska reaktioner – ett helt annat strålkastarljus på sig.

För även om ingen vet exakt hur mixen av förnybar energi kommer att se ut i framtiden finns en förväntan att batterierna kommer att spela en fundamental roll i omställningen.

Och de blir stadigt mindre, billigare och starkare.

”Transportsidan driver utvecklingen framåt. Men där bakom kommer efterfrågan också för bland annat storskalig lagring och för att säkra kvaliteten i elnätet”, säger Kristina Edström som i dag leder forskningen vid universitetets Ångström Advanced Battery Centre och är koordinator för EU:s projekt för framtidens batteriteknologier, Battery 2030+.

Prenumerera på nyhetsbrevet Hållbart näringsliv här

Från EU märks en vilja att Europa ska gå från konsumtion till produktion. Inte minst i ljuset av de globala handelskrigen. Unionens batteriallians uppskattar att marknaden kan uppgå till 250 miljarder euro år 2025, och avsatte i januari i år 2,9 miljarder euro för forskning inom alla delar av värdekedjan. En del av bakgrunden till satsningen är just den ekonomiskt viktiga fordonsindustrins behov av batterier. 

I Sverige har kommersiella framsteg på batteriområdet och Northvolt blivit i det närmaste synonyma begrepp. Spaltmeter har skrivits om det snabbväxande bolagets byggande av Europas största batterifabrik i Skellefteå som ska förse fordonsindustrin med litiumjonbatterier.

Men i skuggan av Northvolt finns andra svenska batteribolag som på allvar nått kommersialiseringsfasen. Bland annat snabbväxande Polarium, som har tyngdpunkten mot telekomindustrin och i år räknar med att växa omsättningen drygt 60 procent till 1,25 miljarder kronor.

Kring själva forskningen på batterier ligger Sverige i frontlinjen, bedömer Kristina Edström. Men det är viktigt att industrin inte tappar styrfarten.

På hennes battericenter letar man sig bland annat igenom det periodiska systemet för att ta fram kraftfullare och säkrare batterier.

”Vi försöker titta 5-10 år framåt i tiden. Förhoppningsvis har vi då komplement till bolag som Northvolt. För de kommer att bli oerhört duktiga på dagens generation av batterier”, säger Kristina Edström.

Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet som leder avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers.
Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet som leder avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers.Foto: Peter Widing, Chalmers

Att batterier ses som en framtidsbransch råder det ingen tvekan om. På Ångström Advanced Battery Centre arbetar omkring 90 personer med 30 olika nationaliteter.

”Många från Europa vill komma till oss och medelåldern är låg. Det finns en i vår grupp som är över 50 år och det är jag”, säger Kristina Edström med ett skratt.

I den svenska batteristrategin – till vilken hon är en av medförfattarna – förordas bland annat att Sverige årligen borde utbilda 1.000 personer med batterikompetens på gymnasier och universitet.

Kristina Edström beskriver sina egna master- och doktorsstudenter som ”extremt eftertraktade av industrin” och uppskattar att mellan 80 och 90 procent lämnar akademin för näringslivet.

Men även om det finns en spets i forskningen och exempel på både stora och lönsamma batteribolag är frågan vilken roll Sverige ska få på den framväxande och föränderliga marknaden.

En världsledande sådan, hoppas det statliga forskningsinstitutet Rise som nu bygger två testanläggningar för el- och laddfordon och ett labb för att testa batterisäkerhet.

Klimatinitiativet Fossilfritt Sverige, som startades på initiativ av regeringen, skriver i sin batteristrategi att Sverige har unika förutsättningar: Inom gruvsektorn finns ett världsledande industrikluster, fordonsindustrin är stark och i berggrunden finns fyndigheter av viktiga ämnen.

Kristina Edström efterlyser dock en brygga mellan forskningen och tillämpningen av den – för att fler svenska framsteg ska nå massmarknaden.

”Vi har tappat industrialiseringen. Något vi saknar är uppskalningsprocesser”, säger hon.

Som en svensk fördel lyfter Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet som leder avdelningen för miljösystemanalys på Chalmers, även fram vår relativt koldioxidneutrala elproduktion från vind och vattenkraft.

Men likt Kristina Edström ser han förbättringsmöjligheter kring industrialiseringen. En nackdel är att staten de senaste decennierna har varit osäker på om den ska syssla med industripolitik, konstaterar han:

”Man har haft kontakter med den etablerade industrin, men det har varit svårt att bygga upp nya saker. När något nytt ska till behövs statens hjälp eftersom man kontrollerar flera viktiga styrmedel och resurser.”

Läs mer om batterier:
– Snabbväxande Polarium siktar mot börsen
– ”Energifrågan är enkel jämfört med återvinningsfrågan”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera